fredagen den 24:e september 2010

Lika som frukt

Jag gillar låtar som har med varandra att göra utan att vara rena covers.

En gammal käpphäst jag brukar tjata om är Cheek to Cheek med Sahara Hotnights som enligt mig är en tydlig hyllning till My Time is Gonna Come av Roger Daltrey. Förutom att de har ett liknande sound så är albumversionerna av båda låtarna lika långa och Hotnights-låten innehåller textraden "Why don't we say there comes a time?".

Jämför själva:





Nästa exempel är helt baserat på min egna konstiga uppfattning av hur låtarna "låter". Jag tycker iaf att Man Must Dance med Johnossi låter väldigt mycket som Köttgrottornas alter ego-låt We are the Ornitologs med The Ornitologs.

Jämför här:





Sist av allt kommer den absolut bästa icke-covern: When My Boy Walks Down The Street med The Magnetic Fieldsvs. När min pojke går på stan med Doktor Kosmos där den första låten handlar om en förälskelse och den senare om den gode doktorns kärlek till sin son.





Har ni fler roliga exempel?

onsdagen den 1:e september 2010

Fantastiskt jobb

Jag och Henrik researchar datorverktyg för en etnografisk långtidsstudie.

Jag: Henrik! I Morae går det att infoga markeringar under skärminspelningen med en Wiimote!
Henrik: Ha! Fantastiskt!

Henrik reser sig hastigt upp och springer iväg (som han gör).

Henrik (till chefen): Vi måste skaffa ett Wii!
Chefen: Vi har ett Wii! Det ligger i ett av skåpen i stora konferensrummet.

Jag älskar mitt jobb.

söndagen den 15:e augusti 2010

Ekonomiskt överflöd

Ett tag var jag lite orolig över hur jag ska lyckas göra av med alla pengar jag får när jag jobbar (yeah, right!), men nu har jag kommit på några saker som kan hjälpa:

  • Resa
  • Laga ögonen med laser
  • Tatuera mig (bläckfiskar och robotar)
  • Köpa Vibram FiveFingers (Ja, jag vet att jag borde börja springa först och köpa flashiga skor sen, men då kommer jag behöva köpa oflashiga skor istället iaf!)

lördagen den 14:e augusti 2010

Livsglädje

I morse vaknade jag vad jag tyckte var alldeles för tidigt för en helg, men kunde inte hålla mig kvar i sängen. På något sätt fick jag för mig att jag skulle åka och träna. Träningsbyxor fanns här i Jonas lägenhet, men mina träningsskor låg i förrådet hemma i Johannelund, så jag cyklade till min lägenhet med mellanlandning för nötter och energidryck på Hemköp. Väl på Munkhagsgatan passade jag på att titta till lägenheten och hittade både ett uppbilat golv och världens bästa kärleksbrev (och ett hatbrev från CSN).



Med träningsskor i väskan och en containerdykt dator (snabbare processor än min stationära!) i förrådet så bar det av mot staden igen för första träningspasset sedan typ april/maj någon gång. Jag svettades som en gnu i över en timme och fattar inte varför jag inte gymmar oftare. Eller har börjat springa. I omklädningsrummet kom språkpolisen äntligen ihåg att knäppa kort på en skylt som roat mig sedan jag började på Sporthallen för 8 månader sedan.


Så, om jag blir bestulen så får jag en ersättning, men om jag blir bestulen på ersättningen så får jag ingen ersättning för ersättningen? Solklart!

Redan på väg till Johannelund märkte jag att mörka jeans inte var rätt val av kläder i förhållande till dagens väder, så efter träningen begav jag mig till Jonas lägenhet och bytte byxor mot shorts. Dags att sitta still? Nä, jag trampade till Berga och hämtade kläder och öl hos Karin och Jonas, där jag faktiskt satt ner någon kvart och drack kaffe. Därefter for jag åter till stan, lämnade bytet från Berga i lägenheten och begav mig till fots till stadens tre orientbutiker på jakt efter mock duck. Den enda öppna affären hade det inte, så det blev åter en tur till Hemköp där jag nöjde mig med istället för kyckling. Även på Hemköp var jag tvungen att fotografera en lustig skylt.





Mig veterligen har energisparlampor inget bäst-föredatum, men jag kanske har missuppfattat alltihop?

Väl hemma igen unnade jag mig faktiskt att sitta ner på balkongen, betrakta den vackra takterassinnergården som finns här samt begrunda det faktum att jag nog aldrig har fått så här mycket gjort på en dag någonsin tidigare. Och det har varit nästan likadant hela veckan. En normal lördag skulle jag ha suttit inne och slösurfat eller grävt mig igenom wikipedia, men nu icke så. Hela min livssituation är underbar nu. Inte minst tack vare att jag träffat Nena och kanske en del för jobbet. Aldrig tidigare har jag haft en sådan här livsenergi, livsglädje eller effektivitet.



Jag älskar mitt liv.

tisdagen den 10:e augusti 2010

Tapetserar för mat och husrum

Det visade sig vid närmare undersökning att min lägenhet fortfarande har golv. Efter att saneringsfirman kört iväg med alla mina möbler har golvplogartyperna inte gjort ett dyft. Lägenheten är ju lika obeboelig för det, så jag sover just nu på Karins soffa, men ska från i morgon bo i hennes här nu inflyttade pojkvän Jonas gamla tomma lägenhet. Snälla vänner!

Som tack för både mat och husrum lärde jag dem tapetserandets ädla konst och fick på köpet prova på att sätta upp tapet med mösterpassning för första gången. Resultatet blev riktigt bra, vilket kan skådas här nedan där Jonas egentligen inte gör annat än poserar för kameran. :)

Första dagen på jobbet var fin med företagsbetald lunch och kardemummabanan till eftermiddagsfikat.

Men annars längtar jag mest norrut.

söndagen den 8:e augusti 2010

Resten av livet

Semestern är slut och jag har precis anlänt till Linköping och cyklat genom en stad lika fuktig och klibbig som betongen i min tomma, obeboeliga lägenhet med sina uppslitna golv. Gävle och allt fantastiskt som finns där är över för den här gången.

Men. Jag har världens bästa flickvän, visserligen 333,5 km härifrån, men the love of my life. Jag börjar i morgon på ett jobb jag drömt om länge. Jag har precis fått nybakat bröd. Jag har en soffa att sova på.

Nu fortsätter resten av livet.

tisdagen den 13:e juli 2010

Luften vibrerar och jag med den

Jag fick jobbet! Jag har alltså åter igen en tillsvidareanställning. Den här gången som interaktionsdesigner och jag kan inte tänka mig något jag hellre skulle arbeta som just nu. :D

Helgen i Gävle blev fenomenal. Hanna fixade apbilliga biljetter till Getaway, så jag fick min beskärda del av festival i sommar också. Det hela avslutades med fantastiskt dygn av bakisfestivalmorgon, bad i Gavleån (från båt), Klubb Volym, efterfestjakt på Öster som slutade med att jag styrde upp en gräsmatta på Brynäs med all öl och allt vin jag hittade hos Hanna, promenad genom stan och boulongernbesök med murhäng och mer Gavleåbad. ^^

Jag undrar om det stämmer, och i så fall varför, men det känns som att Linköpingsborna inte alls har samma relation till Stångån eller Tinnerbäcken som Gävleborna har till Gavleån.

Söndagkvällen spenderades i Stigslund hos Helen. (Ja, jag vet att vi inte spenderar tid, utan tillbringar den, här i Sverige, men jag kan inte låta en god allitteration gå till spillo ju!)

På måndagsmorgonen skulle jag med tåget till Stockholm 06.30 och lyckades jag med konststycket att gå upp klockan fyra istället för klockan fem. Detta upptäckte jag inte förrän jag stod på busshållplatsen och undrade varför tidningsbudet stirrade så konstigt på mig. Första bussen skulle inte gå förrän en halvtimme senare, så jag tog en smått yrvaken morgonpromenad till stationen. Trots det var jag säkert 40 minuter tidig. Gävle är så mycket mindre än jag minns det! Det går ju att gå överallt utan problem. Till och med från Stigslund, som ju nästan definitionsmässigt borde räknas som landsbygden.

Nu, värmerelaterade sömnproblem för mig och bilder åt er!