Lika som frukt

Jag gillar låtar som har med varandra att göra utan att vara rena covers.

En gammal käpphäst jag brukar tjata om är Cheek to Cheek med Sahara Hotnights som enligt mig är en tydlig hyllning till My Time is Gonna Come av Roger Daltrey. Förutom att de har ett liknande sound så är albumversionerna av båda låtarna lika långa och Hotnights-låten innehåller textraden "Why don't we say there comes a time?".

Jämför själva:





Nästa exempel är helt baserat på min egna konstiga uppfattning av hur låtarna "låter". Jag tycker iaf att Man Must Dance med Johnossi låter väldigt mycket som Köttgrottornas alter ego-låt We are the Ornitologs med The Ornitologs.

Jämför här:





Sist av allt kommer den absolut bästa icke-covern: When My Boy Walks Down The Street med The Magnetic Fieldsvs. När min pojke går på stan med Doktor Kosmos där den första låten handlar om en förälskelse och den senare om den gode doktorns kärlek till sin son.





Har ni fler roliga exempel?

Fantastiskt jobb

Jag och Henrik researchar datorverktyg för en etnografisk långtidsstudie.

Jag: Henrik! I Morae går det att infoga markeringar under skärminspelningen med en Wiimote!
Henrik: Ha! Fantastiskt!

Henrik reser sig hastigt upp och springer iväg (som han gör).

Henrik (till chefen): Vi måste skaffa ett Wii!
Chefen: Vi har ett Wii! Det ligger i ett av skåpen i stora konferensrummet.

Jag älskar mitt jobb.

Ekonomiskt överflöd

Ett tag var jag lite orolig över hur jag ska lyckas göra av med alla pengar jag får när jag jobbar (yeah, right!), men nu har jag kommit på några saker som kan hjälpa:

• Resa
• Laga ögonen med laser
• Tatuera mig (bläckfiskar och robotar)
• Köpa Vibram FiveFingers (Ja, jag vet att jag borde börja springa först och köpa flashiga skor sen, men då kommer jag behöva köpa oflashiga skor istället iaf!)

Livsglädje

I morse vaknade jag vad jag tyckte var alldeles för tidigt för en helg, men kunde inte hålla mig kvar i sängen. På något sätt fick jag för mig att jag skulle åka och träna. Träningsbyxor fanns här i Jonas lägenhet, men mina träningsskor låg i förrådet hemma i Johannelund, så jag cyklade till min lägenhet med mellanlandning för nötter och energidryck på Hemköp. Väl på Munkhagsgatan passade jag på att titta till lägenheten och hittade både ett uppbilat golv och världens bästa kärleksbrev (och ett hatbrev från CSN).

Med träningsskor i väskan och en containerdykt dator (snabbare processor än min stationära!) i förrådet så bar det av mot staden igen för första träningspasset sedan typ april/maj någon gång. Jag svettades som en gnu i över en timme och fattar inte varför jag inte gymmar oftare. Eller har börjat springa. I omklädningsrummet kom språkpolisen äntligen ihåg att knäppa kort på en skylt som roat mig sedan jag började på Sporthallen för 8 månader sedan.

Så, om jag blir bestulen så får jag en ersättning, men om jag blir bestulen på ersättningen så får jag ingen ersättning för ersättningen? Solklart!

Redan på väg till Johannelund märkte jag att mörka jeans inte var rätt val av kläder i förhållande till dagens väder, så efter träningen begav jag mig till Jonas lägenhet och bytte byxor mot shorts. Dags att sitta still? Nä, jag trampade till Berga och hämtade kläder och öl hos Karin och Jonas, där jag faktiskt satt ner någon kvart och drack kaffe. Därefter for jag åter till stan, lämnade bytet från Berga i lägenheten och begav mig till fots till stadens tre orientbutiker på jakt efter mock duck. Den enda öppna affären hade det inte, så det blev åter en tur till Hemköp där jag nöjde mig med istället för kyckling. Även på Hemköp var jag tvungen att fotografera en lustig skylt.

Mig veterligen har energisparlampor inget bäst-föredatum, men jag kanske har missuppfattat alltihop?

Väl hemma igen unnade jag mig faktiskt att sitta ner på balkongen, betrakta den vackra takterassinnergården som finns här samt begrunda det faktum att jag nog aldrig har fått så här mycket gjort på en dag någonsin tidigare. Och det har varit nästan likadant hela veckan. En normal lördag skulle jag ha suttit inne och slösurfat eller grävt mig igenom wikipedia, men nu icke så. Hela min livssituation är underbar nu. Inte minst tack vare att jag träffat Nena och kanske en del för jobbet. Aldrig tidigare har jag haft en sådan här livsenergi, livsglädje eller effektivitet.

Jag älskar mitt liv.

Tapetserar för mat och husrum

Det visade sig vid närmare undersökning att min lägenhet fortfarande har golv. Efter att saneringsfirman kört iväg med alla mina möbler har golvplogartyperna inte gjort ett dyft. Lägenheten är ju lika obeboelig för det, så jag sover just nu på Karins soffa, men ska från i morgon bo i hennes här nu inflyttade pojkvän Jonas gamla tomma lägenhet. Snälla vänner!

Som tack för både mat och husrum lärde jag dem tapetserandets ädla konst och fick på köpet prova på att sätta upp tapet med mösterpassning för första gången. Resultatet blev riktigt bra, vilket kan skådas här nedan där Jonas egentligen inte gör annat än poserar för kameran. :)

Första dagen på jobbet var fin med företagsbetald lunch och kardemummabanan till eftermiddagsfikat.

Men annars längtar jag mest norrut.

Resten av livet

Semestern är slut och jag har precis anlänt till Linköping och cyklat genom en stad lika fuktig och klibbig som betongen i min tomma, obeboeliga lägenhet med sina uppslitna golv. Gävle och allt fantastiskt som finns där är över för den här gången.

Men. Jag har världens bästa flickvän, visserligen 333,5 km härifrån, men the love of my life. Jag börjar i morgon på ett jobb jag drömt om länge. Jag har precis fått nybakat bröd. Jag har en soffa att sova på.

Nu fortsätter resten av livet.

Luften vibrerar och jag med den

Jag fick jobbet! Jag har alltså åter igen en tillsvidareanställning. Den här gången som interaktionsdesigner och jag kan inte tänka mig något jag hellre skulle arbeta som just nu. :D

Helgen i Gävle blev fenomenal. Hanna fixade apbilliga biljetter till Getaway, så jag fick min beskärda del av festival i sommar också. Det hela avslutades med fantastiskt dygn av bakisfestivalmorgon, bad i Gavleån (från båt), Klubb Volym, efterfestjakt på Öster som slutade med att jag styrde upp en gräsmatta på Brynäs med all öl och allt vin jag hittade hos Hanna, promenad genom stan och boulongernbesök med murhäng och mer Gavleåbad. ^^

Jag undrar om det stämmer, och i så fall varför, men det känns som att Linköpingsborna inte alls har samma relation till Stångån eller Tinnerbäcken som Gävleborna har till Gavleån.

Söndagkvällen spenderades i Stigslund hos Helen. (Ja, jag vet att vi inte spenderar tid, utan tillbringar den, här i Sverige, men jag kan inte låta en god allitteration gå till spillo ju!)

På måndagsmorgonen skulle jag med tåget till Stockholm 06.30 och lyckades jag med konststycket att gå upp klockan fyra istället för klockan fem. Detta upptäckte jag inte förrän jag stod på busshållplatsen och undrade varför tidningsbudet stirrade så konstigt på mig. Första bussen skulle inte gå förrän en halvtimme senare, så jag tog en smått yrvaken morgonpromenad till stationen. Trots det var jag säkert 40 minuter tidig. Gävle är så mycket mindre än jag minns det! Det går ju att gå överallt utan problem. Till och med från Stigslund, som ju nästan definitionsmässigt borde räknas som landsbygden.

Nu, värmerelaterade sömnproblem för mig och bilder åt er!

Åt helvete med pretentionerna

Alltså, när jag köper/får en iPhone 4, då lovar jag att jag ska börja blogga igen! Då ska jag bli en sån här kändis kändis/mode/up-and-coming-bloggare som inte är så jävla stuck-up med krav på tematiskt innehåll och annat tjafs!

Men joråsatte... Annars så lever jag jetset-livet i Stockholm just nu. 10 våningar upp, mitt på Södermalm. jag funderar lite på om jag skulle kunna låsa in Ostro i källare och ta över hans lägenhet på heltid. Jag sommarjobbar på Antrop och får förhoppningsvis veta om jag får jobba här (eller på Linköpingskontoret) på riktigt innan veckan är slut! Tyvärr så konkurrerar jag med 3 av mina otroligt duktiga klasskamrater, så det är inte direkt som att jag är det självklara valet. Dessutom bor jag med Anna, min hårdaste konkurrent. ;)

Jag åker till Gävle i helgen och jävlar i min låda vad mycket det är som ska hinnas med! Jag ska på nypremiären av Klubb Volym, ha en tjuv-och-polisfylla med Josefine, köpa Indienresa med Carro, lära lillebror hur hans nya webbplats funkar, leka på söndagskvällen med hårt arbetande Helen och hinna träffa Hanna för första gången since like ever. Mamma och pappa får nog vänta tills nästa gång.

Nu ska jag lägga mig och fundera på hur det kan vara möjligt att det hörs över hela Söder (t.o.m 10 våningar upp) när det är målchans i ett VM som aldrig verkar vilja ta slut.

Ni kan förresten få en MySpace-bild (Tjockisvinkeln! Urringningen!) som togs för någon timme sedan över en öl i parken! (Nästa bild i serien internetfenomen lär bli den klassiska Facebook-strutmunnen (näst nedersta strippen)).

:P

Vana skapad

Jag tränar ungefär tre gånger i veckan nu för tiden. Förutom när jag är sjuk. Som nu.

Och så är jag totalt upptagen hela tiden. Sitter nu oftast på Antrop och jobbar med ett kandidatprojekt (som iofs inte längre har så mycket att göra med min kandidatuppsats).

Bloggar också en del om design på Unvisual design.

Kort uppdatering

Ett problem jag har är att jag alltid tar på mig för mycket saker att göra, vilket ganska tydligt märks i den här bloggens eftersatthet.

I alla fall så har jag tagit mig tid att börja träna på riktigt. Simning, gym och pass. Chockade mig själv med att orka springa en timme (med bara 60 sekunders paus för vattenpåfyllning) i någon slags knävänlig löpmaskin igår.

Annars så gillar jag min nya dator (en MacBook Pro) Hans Rosling och tanken på att resa. Och människor.

Vegan Linköping på gång!

Jag är nu ett steg närmare att lansera Vegan Linköping! Det går nu att registrera sin epostadress så att jag kan meddela när något nytt har hänt.

I din tumnagelsvärld äter inga igelkottar päron

På min 6,5 km långa väg hem från universitetet finns två päronträd som tillsammans med de cyklister som passerar under dem varje höst producerar stora mängder fruktmos. Under ett av dess träd träffade jag nyss en liten igelkott som obekymrat gnaskade på ett nyfallet päron. Jag försökte ta en bild, men det var mörkt och min mobil har ingen blixt. Det var i alla fall otroligt sött! Några tiotal meter längre bort spatserade ännu en taggig krabat, antagligen trött på eller ovetande om det närliggande päronparadiset.

Det hela fick mig att tänka på hur oförstående jag ställer mig till de studenter som bosätter sig i Ryd, området närmast universitetet, och sen helst aldrig rör sig någon annanstans än mellan hemmet och universitet, med undantag för någon liten tur in till stan för ett besök på systembolaget. Som en liten tumnagelsvärld.

Inte för att vara självgod, men de kan ju inte förstå vad de missar. När jag ska någonstans försöker jag alltid hitta nya vägar; hur många gånger jag cyklat vilse har jag tappat räkningen på för länge sedan. Min nyfikenhet kanske är överdriven, men en väg jag aldrig svängt in på lockar mig oerhört. Det kan ju också vara anledningen till att jag inte känner någon icke-infödd linköpingsbo som hittar bättre än vad jag gör. Linköping har så många ställen som är fantastiskt vackra i mörkret, men om du håller dig på Malmslättsvägen kommer du aldrig att hitta dem.

Att vara vilse (och då inte bara geografiskt) får dig att växa.

PS. Jag ska blogga mer, men formen kommer kanske att vara lite annorlunda.

Trött!

Jag har slappat jäkligt mycket med mina förhoppningsvis blivande vanor. Det enda jag konstant håller är att inte äta godis. Jag är nästan lika bra på att se till att få minst 30 minuter (oftast mycket mer) konditionsträning varje dag också. Sömnen är det sämre med och armhävningar, core och stretch ska vi inte tala om. Men, jag lärde mig i alla fall att dyrka hänglås med hårnål och kulspetspennemetallspänne på en söndagsförmiddag och i morse stod vågen på 73,9 kg.

För övrigt så skulle jag kunna tänka mig att enbart leva på veganburgarna från Hälsosport/Veggo, men då kanske helst med ett rullande schema av tillbehör. :) Fast i och för sig; rice & beans in my ❤ always!

Radio- och bloggstjärna :)

Idag har jag fått stråla lite i stjärnglansen genom att först medverka i programpunkten Festivalsommar (5 minuter in i klippet) på Sommarförmiddag i Sveriges Radio P4 Gävleborg, då jag diskuterade Arvikafestivalen med Marie, och därefter genom att få ett blogginlägg tillägnat mig av underbara Josefine.

Arvikametoden

Nu är jag tillbaka på jobbet efter 4 festivaldygn i Arvika. Levernet var väl inte det hälsosammaste av alla, men mycken dans och långa promenader samt en stadig diet på bönor och vodkasmoothies vägde nog tyngre än dödligt goda färska pommes frites och gav resultat. I morse stod vågen på 74,5 kg.

1½ timme yoga

Ok, stretchningen hjälpte inte så mycket som jag hoppades på. Alls. Mina lårmuskler och -senor på både fram och baksida är för korta åt alla håll! Det var verkligen bitvis plågsamma 90 minuter och jag svettades hela tiden som en gnu, men ack så skönt och roligt det ändå var. :) Mycket satt i sen sist, men andningen och mag- och rotlåsningarna behöver jag verkligen träna på. Återstår att se hur mycket träningsverk jag har imorgon.

Nästa torsdag är jag på Arvikafestivalen, så då blir det ingen yoga, men jag räknar verkligen med att fortsätta torsdagen efter det. Helst skulle jag vilja simma också, men simhallen här i Gävle är sjukt dyr och det är väldigt dåligt med centralt belägna badplatser. Jag ska försöka äska lite friskvårdsbidrag av företaget så kanske det löser sig. :)

Jag är tämligen nyhemkommen från mamma där min Pragboende bror Daniel var hemma med sin amerikanska flickvän och hennes pappa och syster. Väldigt trevliga människor! Och väldigt roligt att se dem smaka messmör. Uppenbarligen inte lika gott som kaviar. :) Dessutom lärde jag mig att sojamjölken i Prag är dyr och bara finns från Alpro. Om jag bodde där skulle jag kunna tänka mig att den billiga ölen överväger priset på sojamjölken...

I övrigt har jag lite webbidéer! En som jag tänkte beskriva här snart, så att någon annan kanske kan implementera den och en som jag själv tänkte fixa.

Sopa framför din egen dörr

Det du stör dig på hos andra grundar sig väldigt ofta i vad du stör dig på hos dig själv, så nästa gång du irriterar dig på, gnäller på eller snackar skit om någon annan kan det vara en jäkligt bra grej att fundera på vilket sätt din åsikt kan appliceras på dig själv.

I övrigt så hoppas jag verkligen den senaste veckans uttöjning av armar och ben hjälper på yogan imorgon. Det var ändå över 1½ år sedan sist!

Sunda vanor

För att på något sätt upprätta hålla goda vanor och samtidigt se hur väl det går har jag en fin krysskalender som ser ut så här:Fast den har egentligen plats för hela sommaren. Jag fyller alltså i korresponderande ruta när en viss aktivitet blivit utförd. Yoga-rutan har en tjockare ram på torsdagen för att tanken är att jag ska yoga med Carro just varje torsdag. :) De övriga aktiviteterna är alltså 7-8 timmar sömn (jag sover alldeles för lite!), 50 st armhävningar, 10 minuter coreövningar, 10 minuter stretchande, 30 minuter konditionsträning (där de 20 minuterna jag sammanlagt cyklar till och från jobbet varje dag inte räknas) samt att inte äta godis. Tanken är inte, iaf inte till en början, att jag ska göra alla aktiviterna varje dag, men helst minst fyra stycken.

Så fort jag kommit på något smart sätt att representera den här tabellen här på bloggen så ska jag göra det. På så sätt får jag lite extra socialt tryck på mig och ni kan skälla på mig när jag slackar. ;)

Men nu ska jag sova, så att jag åtminstone får 6 timmar sömn innan jobbet imorgon.

10 år sedan min första bloggpost!

Idag är det allså 10 år sedan jag skrev min första bloggpost! Detta var alltså den 22:a juni 1999, bara några månader efter att ordet weblog hade muterat till ordet blog. Jag använde dock ordet nätdagbok och började min bana med handskriven html för att efter ett tag ramla över i en fulhackad gratisgästbok. I början av 2001 föll jag för trycket och joinade mjaumjau. Vid samma tillfälle gav min gymnasievegetarianism vika i några år och jag började äta fisk och fågel också. Uppenbarligen smakade jag skinka också, men det blev inte långvarigt. Under tiden av evigt rabblande på mjaumjau snurrade jag även runt och bloggade på några nördsajter som t.ex. Advogato och Gnuheter. Ett tag verkade spikboll.net vara slutstationen, men den har stått och sovit i garderober i mina tre senaste lägenheter. (Någon gång ska den nog sparkas igång igen).

Och så kom 30 dagar. Som alltid tidigare har postflödet varit oerhört sporadiskt. Och nu, på 10-årsjubileet startar en ny spurt. Sommaren ska ägnas åt en hälsomässig makeover. Min kropp är minst sagt ur form. Jag skulle helst se att jag gick tillbaka ner till 70-kilosstrecket, vilket innebär att 5-6 kilo ska bort, men huvudmålet är styrka, kondition och smidighet genom införandet av nya vanor.

Hur det ska gå till får ni reda på i morgon. :)

Reinkarnation

I morgon är det en speciell dag som ska firas med den här bloggens återfödelse.